Behandling av äldres beroende utvärderas

Äldre svenskar över 65 år har ökat sin alkoholkonsumtion med cirka 30 procent jämfört med 2004. Alla andra åldersgrupper ligger stilla eller minskar konsumtionen.

– Kroppen blir känsligare vid högre ålder, och reaktionsförmågan och balansen sämre, så risken för skador ökar. Därför borde man dricka mindre. Man blir också mer påverkad när man dricker samma dos som förut, säger Sven Andréasson.

Han är professor emeritus i socialmedicin och medicinskt ansvarig på beroendemottagningen Riddargatan 1 i Stockholm. I dag fortsätter äldre att konsumera samma mängder alkohol som i yngre ålder, vilket de inte gjorde förut, berättar Sven Andréasson.

– Ett skäl kan vara bättre pensioner. Alkohol är en lyxvara som man kan undvara. Och många pensionärer är också aktiva och reser utomlands, bor ofta längre perioder i till exempel Spanien eller Italien, och dricker då mer.

Det finns en viss osäkerhet i studier internationellt om äldre patienter bör få annan behandling för alkoholberoende än yngre. Därför påbörjade Sven Andréasson med kollegor en studie för tre år sedan som ska utvärdera hur behandlingsprogrammet på Riddargatan 1 fungerar för äldre patienter. De erbjuder olika behandlingar som jämförs: läkemedel och psykologiska behandlingsmetoder, som motiverande samtal, kognitiv beteendeterapi och manualbaserad tolvstegsbehandling.

– Vår hypotes är att typen av behandling inte spelar roll för effekten, utan det verksamma är att man har tagit kontakt, för att man själv är oroad över sitt drickande och därmed förändringsbenägen.

I studien undersöks även vilka hälsoeffekter som minskad konsumtion av alkohol kan ge.
Och om behandlingen leder till minskat drickande, är frågan om man kan man se det med hälsoparametrar, som blodtryck, hjärthälsa och psykisk hälsa.

1 500 patienter ingår i studien, varav ungefär 400 personer är över 60 år. Patienterna följs upp i fem år efter avslutad behandling med årliga enkäter, blodprov samt data från register om vård- och läkemedelskonsumtion. Enkäterna handlar bland annat om alkoholkonsumtionen de senaste 4 veckorna.

– Vi är intresserade av total mängd men också mönstret. Det är en viktig detalj om personen har ett återkommande berusningsmönster med toppar, vilket är mer skadligt än en jämn lägre konsumtion, säger Sven Andréasson.

Med blodprover mäts alkoholmarkören PEth, leverenzymer och blodkroppsvolym, som alla avspeglar konsumtionen av alkohol. Forskarna ska nu börja analysera data från de två första åren. I studien ingår också ett 20-tal intervjuer där de äldre patienterna fått frågor om hur de uppfattar beroendevården och vad de har för önskemål.

– De visar att patienterna inte tycker sig behöva åldersanpassningar, men de betonar värdet av individanpassning, till exempel för förekomst av andra sjukdomar eller sociala förhållanden, som att också en närstående har alkoholproblem.

Ingen skillnad ses mellan män och kvinnor vad gäller önskemål om behandlingen, men generellt har kvinnor oftare andra problem i livet kring till exempel familj. Eftersom statistiken visar en ökande konsumtion i den äldre åldersgruppen och riskerna för dem är högre, önskar Sven Andréasson att primärvården kunde prioritera frågan mer.

– Det finns ett självklart tillfälle varje gång läkemedel skrivs ut att ställa frågan, men det görs inte tillräckligt. Det handlar om prioritering, men också kunskap: att man till exempel vid högt blodtryck, minnes- eller smärtproblem förklarar att levnadsvanor kan spela roll för problemet, ”så är det okej för dig att prata om hur det ser ut för dig?”. De allra flesta patienter svarar ja.