Låt oss prata om amfetaminet

Enligt Europeisk narkotikarapport (EMCDDA 2018) har injicering av amfetamin historiskt varit ett nord­europeiskt fenomen. I Sverige beskriver sprutbyten amfetamin ännu som den vanligaste drogen bland personer som injicerar.

Tullen ökade sina beslag av ­amfetamin ordentligt 2017 och var och varannan dag rapporterar medier om polisens beslag av amfetamin – beslag ofta beskrivna med prefixet jätte eller rekord.

Ändå pratar vi väldigt lite om amfetamin i Sverige.

Bland personer som injicerar överskuggas drogen av heroin, som är dödligare, mer beroendeframkallande och knuten till grövre kriminalitet. Men sett till hälsotillstånd och risk­beteende påverkar heroin och amfetamin användaren lika illa, i alla fall bland kvinnor, beskriver Torkel Richert med kollegor i en artikel i Socialvetenskaplig tidskrift.

De som använder amfetamin i pillerform klumpas lätt ihop med personer med läkemedelsberoende och förblir osynliga på så sätt.

Det är svårt att få finansiering för samhällsvetenskaplig forskning om amfetamin, säger Bengt Svensson i en artikel om varför det görs så lite forskning i Sverige, publicerad i det nyaste numret av Alkohol & Narkotika (5/2018). Den medicinska forskningen på läkemedel för amfetaminberoende är på gång men ännu i sin linda, säger Joar Guterstam, och nämner bland annat Naltrexon som ett läkemedel som kunde användas oftare.

Det är inte så underligt att cannabis, som är den vanligaste illegala drogen i Sverige, får så mycket uppmärksamhet. Det är inte heller underligt att opioiderna får uppmärksamhet med anledning av den höga narkotikadödligheten. Men när beslagen av amfetamin ökar och gatupriset är en tredjedel av vad det var på 80-talet (under de senaste 10 åren har priset däremot varit stabilt) så kan det finnas skäl att även rikta blickarna mot denna drog.

Kanske, som Bengt Svensson efterlyser i artikeln, finns det behov för riktade forskningsmedel för att studera amfetaminanvändningens omfattning och karaktär.